måndag 10 mars 2014

Vår tids prickar

Det är maj och solen värmer. Vi befinner oss på gården på landet. Sakta, sakta rinner stadsstressen av oss. Vi samtalar och skrattar. Fyra värdefulla dagar. Bara Anders och jag.

I badrummet den första kvällen påminner jag Anders som är i full färd med att borsta tänderna att: "Den där pricken du har på bålen får du kolla upp när vi kommer hem, ok?" "Jag har ingen prick, det är du som har det." "Va, jag?" "Ja, du har flera stycken."

Så här fem år senare kan min reaktion verka överdriven men som den stressade och spända själ jag är stannade tiden. Jag minns hur det började susa i öronen och jag blev svettig om händerna. Hjärtat slår hårt och jag tänker att nu sprängs bröstkorgen. Med noll uppkoppling på gården åker vi efter frukost till RASTA för att googla på diverse prickar och hudförändringar. Vi konstaterar ganska snabbt att It´s a jungle out there och ingen information i världen var tillfredsställande nog för att rädda den efterlängtade helgen.

Måndagen kommer och jag ställer mig i telefonkö för att boka en läkarundersökning
"En besiktning av huden på min kropp, tack." 

Naiv som jag är trodde jag att efter läkarbesöken så skulle jag kunna slappna av och tänka på annat än olikfärgade prickar med varierad form men: "Mät, ta kort och ha koll," var läkarens instruktioner. Så klart. Vad annars? Problemet är bara att det dyker upp nya prickar heeela tiden. 

Så som den bleka, fräkniga och röd håriga individ jag är så skyr jag alltså solen som pesten per default. Solhatt, långärmat och skugga är min tids melodi. Inga solsemestrar så långt ögat når i mitt fall då Malignt melanom faktiskt är den cancersjukdom som har ökat mest i Sverige de senaste årtiondena. 

Ta hand om er alla ni soldyrkande läsare och kom ihåg att vårsolen är stark och att D-vitamin finns på burk ; )



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar